:05:05
Adjö, miss Sedley.
Ni är en tillgång för oss.
:05:09
Ta det här exemplaret av doktor
Johnsons ordbok som tack.
:05:13
Tack så mycket,
miss Pinkerton.
:05:17
-Har du städat biblioteket?
-Ja, miss Green.
:05:19
Och notbladet?
Är det undanplockade?
:05:21
-Ja, det är de, miss Green.
-Och vad med arbetsrummet?
:05:23
-Har du sopat det noga?
-Ja och för sista gången.
:05:26
Var inte för säker, miss Sharp.
:05:28
Livet kan vara mycket
oförutsägbart.
:05:30
Det hoppas jag verkligen,
miss Green.
:05:45
Miss Sharp, jag förstår
verkligen inte-
:05:47
-varför ni föredrar att bli
lärarinna på landsbygden?
:05:50
-Kan ni inte, miss Pinkerton?
-Och ni är redo att lämna oss?
:05:58
Det gläder mig att höra.
Och adjö, miss Sharp.
:06:01
Adjö.
:06:13
Miss Pinkerton?
:06:16
Får jag inte Johnsons ordbok?
:06:19
Nå väl, varsågod.
:06:21
Se den som en symbol för den
utbildning vi har gett dig.
:06:23
Det ska jag verkligen,
miss Pinkerton.
:06:26
Hej då!
:06:37
Hon kan inte ett ord franska, men
hon är för stolt för att erkänna det.
:06:41
Leve Frankrike!
:06:44
Leve Napoleon!
:06:46
Becky, hur kan du vara så elak
och hämndlysten?
:06:48
Varför inte? I alla de år jag
har varit här-
:06:50
-är det bara du som har
sagt ett vänligt ord till mig.
:06:53
Hämnd är kanske elakt,
men helt naturligt.
:06:56
Det kanske det är. Men det är
fel att tvinga mig säga det.
:06:59
Strunt i det. Nu pratar vi om vad
jag ska göra med min vecka i frihet.