Vanity Fair
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:26:00
Det är alltför romantiskt
för en lärarinna.

:26:03
-Vem var hon?
-Har ni hört talas om Montmorencys?

:26:07
Vem har inte det?
:26:10
Så ni är en utfattig aristokrat.
:26:13
Synd. Jag hade gissat
på lycksökerska.

:26:16
Det ena behöver väl inte
utesluta det andra?

:26:19
Säg att det finns något
vanhedrande i ert förflutna.

:26:23
Min far var konstnär.
:26:26
Det var bättre. En
svältande sådan, hoppas jag.

:26:29
Helt utsvulten.
:26:31
Vem är utsvulten...
förutom jag?

:26:33
Horrocks? När blir det mat?
-Närsomhelst, Sir Pitt.

:26:37
-Bra.
-Jag måste dra mig tillbaka.

:26:39
Kom nu, flickor.
:26:41
-Äter inte miss Sharp med oss?
-Fråga inte mig. Fråga Pitt.

:26:45
Brorson?
:26:47
Jag hoppas inte hon avvisas
till min ära.

:26:49
Du vet väl att jag
är demokratiskt.

:26:52
Det är inte stort offer
för att behålla freden.

:26:56
Självklart måste miss Sharp
äta med oss, om du vill, faster.

:26:59
Middagen är serverad!
:27:02
Bra. Kom kära vän.
Ni kan sitta bredvid mig.

:27:06
Och efter middagen ska vi
vilseleda sällskapet.

:27:09
Verkligen, hennes tjut
får oss att hoppa högt.

:27:12
Det gör inte mig något.
Jag tycker om miss Sharp.

:27:16
Caesar tyckte om Brutus
och se hur det gick för honom.

:27:21
Pitt!
:27:26
Amen.
:27:30
Faster Matilda,
du är hedersgästen.

:27:33
Vad ska vi skåla för?
:27:36
Bättre mat och varmare rum.
:27:38
Ska vi inte skåla för fred och
Napoleon i säkerhet på Elba?

:27:43
För männen som satte honom
där, Wellington och Nelson.

:27:46
Wellington och Nelson.
:27:49
Wellington må så vara-
:27:52
-men det är svårt att
matcha Nelsons hjältemod-

:27:55
-med hans privatliv.
:27:57
Alexanders leverne
tål inte närmare granskning.


föregående.
nästa.