Vera Drake
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:42:00
Jag var tvungen.
:42:02
Det är fel, dock,
eller hur?

:42:06
- Jag tycker inte det.
- Det är ju klart det är!

:42:11
Det är små bebisar.
:42:16
Jag menar, man
hör om sånt i tidningen,

:42:18
man läser om det i tidningen,
men man förväntar sig inte

:42:21
att det ska komma hem till en själv,
med sin egen mamma!

:42:25
- Du har ingen rät!
- Det räcker, Sid.

:42:26
Vad räcker?
:42:28
Så vad ska vi göra då?
:42:30
Sita och leka
lycklig familj

:42:31
och låtsas att ingenting
har hänt?

:42:33
- Jag sa att det räcker!
- Du ljög för oss!

:42:34
- Nej, det gjorde hon aldrig...
- Det gjorde hon.

:42:36
- Hon sa aldrig något, men hon ljög inte.
- Det är samma sak!

:42:38
Nej, det är det inte!
:42:52
Det är snuskigt.
:43:03
- Okej?
- Kom in.

:43:16
Det verkar inte
rättvist.

:43:21
Se på min
mamma.

:43:23
Vi sex i
två rum.

:43:27
Det är okej
om du är rik.

:43:31
Men man kan inte
ge dem mat,

:43:32
man kan inte älska dem,
eller hur?

:43:43
- Stackars Sid.
- Jag vet.

:43:45
Allting är svart och
vit för Sid.

:43:48
Han är ung.
:43:50
Jag kan inte klandra honom.
:43:52
Han lär sig.
:43:54
- Jag är inte så säker, Stan.
- Här, kom hit.


föregående.
nästa.