:44:01
Jag tror inte att
jag kan berätta för din mor.
:44:03
Hon behöver inte
få veta.
:44:07
Det är okej.
:44:14
Allt kommer att komma ut, Sid.
Alla kommer att veta.
:44:17
Vissa personer kommer
inte kunna se oss i ögonen...
:44:19
- gå över vägen för att undvika oss.
- Kan man klandra dem?
:44:21
Vill du vara en av
dom personerna?
:44:24
Kan du se din mor i ögonen?
:44:29
Du vet att när du
gick ut i krig,
:44:31
så vände du dig till mig och sa "Sid,
du är mannen i huset nu,
:44:34
du måste se efter
saker och ting." Och det gjorde jag.
:44:38
Jag var bara 13.
:44:40
Jag och mamma, vi
skärpte oss... och Ethel...
:44:44
- hon måste ha gjort det då.
- Jag vet.
:44:47
Så hur många har hon
tagit hand om över åren?
:44:50
Dussintals?
Hundratals?
:44:53
Och okej, nåväl...
:44:55
hon undanhöll det för mig och Ethel,
men hon berättade inte ens för dig.
:44:57
Om hon hade berättat för mig,
så hade jag stoppat det, eller hur?
:44:59
Jag förstår inte,
är du inte arg?
:45:00
Det är klart att jag är arg,
din knäppa fan.
:45:08
- Du vill att jag ska förlåta henne.
- Ja.
:45:14
Du kan förlåta henne, Sid.
Hon är din mor.
:45:20
Hon skulle förlåta dig
för allt, eller hur?
:45:25
Jag vet att du tycker att
hon har gjort något dåligt...
:45:31
Men gud vet att hon kommer
att bli bestraffad för vad hon gjort.
:45:37
Vi kan inte
svika henne.
:45:43
Jag vet inte vad jag
ska säga till dig, mamma.
:45:47
Du behöver inte säga
något, Sid.
:45:50
Jag är rädd för din skull.
:45:54
Du måste se efter
din pappa.
:45:56
Klart.
Klart att jag gör det.