:05:04
Jag fick jobb hos Salomons. Att det
skulle vara bättre för min fantasi-
:05:09
- eller inspirera mig till att
rädda världen var svårt att se.
:05:13
Jag fyllde på varor med
en skum kille som hette Stevie.
:05:17
Han sa aldrig ett ord, och han
jobbade inte heller i gruvan.
:05:21
Han påstod att han var för lång.
:05:24
Mr Salomon ägde affären.
Han såg alltid mycket orolig ut.
:05:30
Han var livrädd för väpnade rån.
Och han pratade ofta om gängen-
:05:34
- men jag såg dem aldrig.
:05:37
Jag hyperventilerar...
:05:45
- Vad hände med honom?
- Det är ingen fara.
:05:48
- Vad är det för fel på honom?
- Jag beklagar.
:05:54
Dicky...
:05:56
Gå in och ta på din vita skjorta.
Skrynkla den inte.
:05:59
Och din slips.
Du ska på Sebastians kalas.
:06:03
Sebastians kalas? Det vill jag inte.
:06:06
Sebastian var
en otroligt jobbig pojke.
:06:09
Varför Clarabelle tvingade mig
att gå dit var en gåta.
:06:12
Han gjorde nåt irriterande med
ögonbrynen när han såg på mig.
:06:16
- Nu går du och köper en fin present!
- Varför?
:06:20
- Därför. Du träffar folk, får vänner.
- Jag har vänner.
:06:25
Vem är din vän?
:06:31
- Kom här, Dick.
- Nej. Jag går inte dit.
:06:37
Kom igen nu... Kom igen.
:06:42
Lägg dina armar runt mig nu.
:06:45
Det hjälpte inte. Jag var tvungen
att köpa nåt åt idioten.
:06:49
Så jag gick till leksaksaffären.
:06:53
Den dan fick Huey sina skenor.
:06:56
Han och hans bror bodde vid torget.
Han hade i stort sett inga ben.