:30:00
Jag tror att han ska heta Lyndon.
:30:03
Och allt kretsade kring oss.
:30:05
Inget tvivel om det, Wendy. Och vi
fortsatte lyssna på The Zombies.
:30:09
Det här är Lee.
Och det här är Grant.
:30:14
- Får jag hålla i dem?
- Ja.
:30:15
Och Susan höll sig
till amerikansk historia-
:30:18
- för jag insisterade på att vi inte
gillade moderna, vulgära vapen.
:30:22
De var varken käcka eller dandy.
:30:25
Hon kom även med en liten revolver
till Freddy, som döptes till Emily.
:30:30
Tack, men...
:30:33
- Är du säker? Freddy?
- Ja, helt säker.
:30:36
Men han avböjde, för han ville ha
ett vapen som han sett i en affär.
:30:42
800 dollar, sa Freddy.
:30:44
Det betydde så klart 80, men
ingen av oss hade så mycket pengar.
:30:49
Det var hårt mot Emily, men
hon var ju inte precis nån skönhet.
:30:58
Och vi hade poesiuppläsningar-
:31:00
- och Dandies hittade på ett hemligt
tecken som vi kunde hälsa med.
:31:04
- Vill ni höra?
- Ja.
:31:10
Lee är kall som is,
Grant är het som fan.
:31:14
Jag tycker båda är jättefina-
:31:19
- och jag hoppas allt slutar bra.
:31:31
Kan du lära mig skriva så?
:31:36
Sen hade vi vår invigning-
:31:38
- och drack portvin, som var
det mest dandylika vi hittade.
:31:43
Det smakade gräsligt,
men det blev en del av ritualerna.
:31:46
Stevie ville utnämna mig
till ledare direkt-
:31:49
- men jag insisterade på röstning.
Där alla hade sin talan.
:31:54
Stevie, Huey, Freddie och Susan-
:31:56
- men först och främst du, Wendy.