:04:04
Jag ska bara berätta
vad som hände.
:04:06
Mitt namn är Yuri Orlov.
:04:08
Jag kom till USA med min familj
när jag var grabb.
:04:12
Som de flesta ukrainare så bosatte
vi oss i Brighton Beach.
:04:16
Det påminde oss om
Svarta havet.
:04:19
Men jag insåg snart att vi bara hade
flyttat från ett helvete till ett annat.
:04:23
Men även i helvetet så kan en
ängel uppenbara sig.
:04:26
Jag har dyrkat Ava Fontaine
sedan 10-års åIdern...
:04:30
...men hon visste inte
ens att jag existerade.
:04:35
Jag började tro att
hon hade rätt.
:04:40
Första 20 åren av mitt liv så var Little
Odessa för mig som för pendeltåget...
:04:45
...ändhållplatsen.
:04:49
Jo, förresten, jag Ijög om mitt namn.
Jag heter inte Yuri Orlov.
:04:54
Det har funnits få tillfällen då det
varit en fördel med att vara jude.
:04:58
På 70-talet för att komma undan Sovjet,
så låtsades vår familj att vara judar.
:05:02
Inte mycket i mitt liv har varit
koscher sen dess.
:05:09
Det där är Vitaly, min yngre bror.
Han var lika vilsen som mig...
:05:13
...han visste bara inte om det än.
:05:20
Far tog sin falska identitet
på största allvar...
:05:23
...han var mer jude än
de flesta judar.
:05:25
Det drev min katolska
mor till vansinne.
:05:28
Hur många gånger...
Jag kan inte äta skaldjur.
:05:31
- Det är inte koscher.
- Du är inte jude.
:05:33
Jag tycker om att vara jude.
Jag tycker om hatten.
:05:38
Den påminner oss att
det finns något ovan oss.
:05:42
Det tycker jag om.
:05:46
- Jag går till templet.
- Du går dit mer än Rabbinen.
:05:49
- Sluta tjata, kvinna.
- Herregud kan du aldrig skärpa dig?
:05:54
Yuri, kolla menyn på Palatset.
:05:59
Att växa upp i Little Odessa
där mord var vardagsmat.