1:03:02
Vissa kan sånt bättre än andra.
1:03:04
- Går ni inte lite fort fram, mr Bradley?
- Kanske det. Förlåt.
1:03:09
Ni förstår...
1:03:11
Ni kan ändå inte förstå. Hur skulle ni kunna?
1:03:14
Det här är mitt livs första semester...
1:03:16
och vem vet när jag får nästa.
1:03:18
Om ett par dar är jag tillbaka i Detroit...
1:03:22
och då är det roliga slut.
1:03:24
Stora skorstenar, svart rök...
1:03:26
hamrande oljud och jobb, och mer jobb.
1:03:30
Fast jag kan inte leva utan det.
Jag älskar det och hatar det.
1:03:34
Vet ni, mr Bradley...
1:03:36
den spanska månen klär er.
1:03:40
Jag har aldrig sett er i det här skenet förr.
1:03:45
- Ni lyssnade inte ens.
- Jo, det gjorde jag.
1:03:48
Jag hörde allt ni sa, om er själv...
1:03:52
Detroit, ert arbete,
ni älskar det och hatar det.
1:03:57
Är det inte så ni känner för mig?
1:04:00
Inte direkt, jag...
1:04:02
- Jag har aldrig sagt att jag älskar er.
- Lögnare.
1:04:04
När?
1:04:06
Jag kanske drömde det när jag sov.
1:04:09
Ja, jag måste ha drömt.
1:04:11
För jag hörde er röst
som sa att ni var galen i mig...
1:04:14
och att ni älskade mig.
1:04:17
Men det menade ni säkert inte.
1:04:21
- Jag menar allt jag säger.
- Inte alls.
1:04:26
"Madeleine, jag älskar dig.
1:04:30
"Och när du vaknar kommer jag
att ta dig i min famn och kyssa dig."
1:04:55
Madeleine, så du sov inte?
1:04:58
Inte helt.