:57:02
- kom emot mig med vild blick
och hävdade att vi var gifta.
:57:07
- Ni kände honom alltså.
- Jag hade aldrig sett honom förut.
:57:12
- Jag skulle aldrig ha gift mig med honom.
- Han trodde att ni var nån annan.
:57:18
Nej, han drog in mig i buskarna.
:57:23
- Ja...?
- Jag kom ut igen.
:57:28
- Fortsätt.
- Han drog in mig igen.
:57:32
- Två gånger.
- Han svor åt mig.
:57:35
Ohyggliga manliga ljud.
Jag förstod dem så klart inte.
:57:39
- Så klart inte.
- Vi brottades.
:57:44
Och sen?
:57:46
Jag vann.
Min sko gled av i striden-
:57:50
- och jag slog honom
så hårt jag överhuvudtaget kunde.
:57:57
Ni dödade honom.
:58:01
Jag måste ha dödat honom.
Jag var arg, kapten.
:58:06
- Mycket arg.
- Självklart.
:58:08
Jag har nog aldrig varit så arg.
:58:11
Och jag insåg inte
min egen kapacitet.
:58:16
Då slog mrs Rogers ut honom
och ni gav honom nådastöten.
:58:22
- Varför slog mrs Rogers ut honom?
- Hon var hans fru.
:58:27
Stackars kvinna. Jag trodde
att hon hade bättre smak.
:58:33
När jag sprang min väg beslutade
jag att aldrig säga det till nån.
:58:39
Så mötte jag er och tänkte-
:58:42
- att det var praktiskt
att ni trodde att ni hade skjutit honom.
:58:47
- Förlåt mig för det.
- Det var helt naturligt.
:58:50
Därför känner jag... känner jag mig
fortfarande förpliktigad gentemot er.
:58:55
- Inte alls, vi glömmer det.
- Det vore inte rätt mot er.