1:02:02
Adjö, kommissarien.
1:02:04
Kom. Det är lättare
att prata på mitt rum.
1:02:11
Den kvinnan oroar mig.
1:02:13
George trodde
att hon jobbade för polisen.
1:02:16
Struntprat.
Hon är en dam och en ryttarinna.
1:02:19
Det ena utesluter inte det andra.
1:02:22
En beriden poliskvinna?
1:02:24
Ni känner henne.
Jobbar hon för polisen?
1:02:28
Nej, det tror jag inte.
1:02:31
Hon känner visst
kommissarien privat.
1:02:34
Vad gör det? Du låter
som om du har dåligt samvete.
1:02:38
Mitt samvete är rent.
1:02:40
Då behöver du inte oroa dig.
1:02:42
- Får jag tavlan nu?
- Nej.
1:02:47
Bara George ville ha den
och han är död.
1:02:50
Jag sa ju att jag behåller den.
1:02:56
Ta den här
till konsthandeln i London.
1:03:00
Få den värderad
och skynda dig tillbaka.
1:03:03
Om det hjälper.
1:03:04
Det kommer att lösa hela fallet.
1:03:08
- Ni har gjort stora framteg.
- Vi är nära slutet.
1:03:11
- Vet ni vem det var?
- Jag tror det.
1:03:13
- Vem?
- Det kan jag inte säga.
1:03:16
- Var nu försiktig.
- Självfallet.
1:03:19
Bli inte tagen av polisen,
det där är stöldgods.
1:03:23
Stöldgods!
1:03:29
Så ni skräms. Vill ni stiga på?
1:03:32
Jag skulle precis knacka.
1:03:34
- Känner ni mr Stringer?
- Inte ännu.
1:03:37
Mr Enderby, mr Stringer.
1:03:39
Trevligt att träffa vänner
till miss Marple. Goddag.
1:03:43
Goddag. Och adjö.
1:03:47
- Ni går väI inte för min skull?
- Nej då.
1:03:49
- Ärende i London.
- Så synd.
1:03:52
Ni stannar inte till dansen?
1:03:54
Ja, ni som älskar att dansa.
1:03:57
- Gör jag?
- Det vet ni.
1:03:59
Kom tillbaka hit sen.