1:05:00
- Vad är vad då?
- Ditt namn, mamma.
1:05:05
Ethel.
1:05:06
Just det, ja.
Det stämmer, mitt namn är Ethel.
1:05:09
Det var bättre. Är du redo, Ethel?
1:05:12
Om du insisterar, Walter.
1:05:14
Victor. Det är Victor.
God natt, Paul.
1:05:19
Shama shama, Corie.
1:05:21
Om ni inte hör av oss så försök
med Nacional Hotel, Mexico City,
1:05:25
rum 703. Kom, Ethel!
1:05:28
- Vad menade han?
- Sluta oroa dig.
1:05:30
Och ring mig i morgon bitti.
1:05:34
Vad sägs om det? Han gillar henne.
1:05:37
Han gillar min mamma.
1:05:40
Han måste antagligen sova över.
1:05:42
Paul, du tror väl inte...?
lnte min mamma.
1:05:50
Gosse, vilken kväll.
1:05:54
Jag vet, vi tar ner whiskyn
1:05:57
och ringer på
dörrarna och skriker ''Polis'',
1:05:59
bara för att se vem
som kommer ut ur vems lägenhet.
1:06:02
Mår du inte bra, älskling?
1:06:04
Vilken rutten grej att göra -
din egen mor.
1:06:07
Hurså?
1:06:08
Att släpa ut henne till hamnen
för en skål med fårdipp.
1:06:15
Det var grekisk bönsoppa.
1:06:20
Och hon smakade åtminstone.
1:06:22
Hon petade inte med kniven
och slängde ur sig söta epigram som:
1:06:25
''Ho, ho, ho
jag tror det är någon där.''
1:06:28
Vilket matchande par de är, jag hör
den lysande dialogen framför mig.
1:06:33
Han pratar om
en japansk restaurang i Östberlin,
1:06:37
och hon beskriver sin rotfyllning.
1:06:42
- Räck mig din hand, Ethel.
- Va?
1:06:45
- Det är is på trappstegen.
- Oroa dig inte. Jag klarar mig.
1:06:55
Ethel, är du oskadd?