:59:04
Vänta. Julian kan släppa av mig
och sen köra er hem.
:59:08
- Nej, det går inte.
- Det gör han så gärna. Eller hur, älskling?
:59:11
Då är det bestämt.
:59:13
Tack. Det var länge sen
Julian och jag åkte hem tillsammans.
:59:19
Du är allt en liten fixare.
:59:21
Jag lämnar henne och kommer till dig sen.
:59:23
Nej, inte ikväll. Stanna hos henne.
:59:26
- Vad ska jag göra med henne?
- Du ska vara väldigt snäll.
:59:30
- Nej, vänta lite nu...
- Väldigt snäll, för min skull.
:59:36
Jag vet hur gärna ni vill dumpa mig
och åka tillbaka till Toni, så ni...
:59:40
- Jag ska inte tillbaka dit.
- Inte?
:59:43
Hon tyckte ni såg förödmjukad ut
och bad mig stanna hos er.
:59:46
Hos mig?
:59:48
Låt oss reda ut det här.
:59:50
Är det meningen att vi ska
tillbringa natten tillsammans?
:59:53
Nej. Jag har funderat
och beslutat att säga sanningen.
:59:56
Jag köper en present och säger sanningen
så kan vi gifta oss sen.
1:00:00
- Då är allt bra.
- Nej, inte alls.
1:00:02
När hon får veta att jag ljugit
gör hon nog nåt desperat.
1:00:05
Det är ert fel. Ni försökte sabba det.
Harvey gjorde sitt bästa.
1:00:09
- Ni hade inte behövt agera så förödmjukad.
- Det var jag.
1:00:14
Ni har nån spärr som förstör
alla möjligheter till ett förhållande.
1:00:18
- Därför avskyr ni Harvey.
- Det behövs inget skäl för det.
1:00:22
Ni av-feminiserar er. Jag har märkt det
på mottagningen och med mig.
1:00:26
Jag är sköterska och receptionist,
inte nån geisha.
1:00:29
Ni är rädd. Rädd för känslor, för intimitet,
rädd för att leva.
1:00:34
Om leva är att uppföra sig som ni,
så har ni rätt.
1:00:37
Jag säger det bara för ert eget bästa.
1:00:41
Lustigt, så fort folk sårar ens känslor
är det för ens eget bästa.
1:00:45
Höger vid nästa hörn.
1:00:49
- Hej, lgor.
- Hej. Har ni Aïda med Callas?
1:00:52
Visst. Jag har inte hört skrivmaskinen
på ett tag.
1:00:55
Jag är för deppig.
Jag önskar mamma ätit p-piller.
1:00:58
- Vad är problemet, nån tjej?
- Sånt har jag växt ifrån.