1:30:00
Det var väl inte ert jobb att se till
att bolaget följde säkerhetsreglerna?
1:30:12
Han var rädd.
1:30:15
Ursäkta?
1:30:19
Det kom jag inte ihåg förrän nu.
1:30:23
Inte rädd, han var nervös.
Inte bra på att flyga.
1:30:29
Han sa att han var modigare
när han var som jag.
1:30:33
Ensam. lngen familj.
lnga människor i plånboken.
1:30:42
Nu hade han fru och två barn.
1:30:49
Två pojkar.
1:30:52
Han visste
att om nåt skulle hända honom...
1:30:58
Om han inte kom hem...
1:31:01
Det skulle ingen kunna gottgöra.
1:31:06
Och om man försökte...
1:31:11
Bara en som inte förstod nånting
hade ens försökt gottgöra det.
1:31:23
Det visste jag inte då.
1:31:28
Jag tänkte bara: "Här är en biljett,
du får den. Ta den."
1:31:35
"Det ordnar sig." Och han tog den.
1:31:44
Och han dog.
Och det är vad jag måste bära på.
1:31:54
Jag vill bara säga
attjag är ledsen.