:32:02
Det vet vi båda.
De försökte.
:32:05
Jag sa aldrig nåt.
:32:13
Jag tror dig, Montgomery.
:32:18
Här är mitt råd till dig:
:32:21
När du kommer dit,
ta reda på vem som är vem.
:32:25
Hitta den som ingen skyddar.
:32:27
En man utan vänner.
:32:29
Och spöa skiten ur honom.
:32:32
Låt dem tro att du är lite galen,
men samtidigt respektfull.
:32:36
Respektfull mot rätt människor.
:32:38
Du ser bra ut.
Det blir inte lätt för dig.
:32:41
Men kom ihåg. Jag var 1 4 år
första gången. Va vyzhil.
:32:47
Jag tatuerade ''överlev'' på handen-
:32:50
-kvällen innan jag åkte
till fängelset.
:32:53
Och det gjorde jag.
:32:56
Vi gör vad som krävs
för att överleva.
:33:11
-Monty, snälla. Monty!
-Nu har vi ett annat problem.
:33:14
Vilka visste
att grejerna fanns i soffan?
:33:17
Din flickvän och Kostya.
lngen annan.
:33:20
Lyft upp honom.
Kostya tjallade på dig.
:33:23
Han ringde ett samtal
och stal sju år av ditt liv.
:33:26
De satte åt honom.
:33:28
l stället för att ta sitt straff
som en man, tjallade han på dig.
:33:31
Det är inte sant.
:33:32
-Vet du hur man gör?
-Ja.
:33:35
Bra. Han förtjänar inte att leva.
Han förrådde dig. Han förrådde mig.
:33:39
Han stal från dig.
Han stal sju år.
:33:42
-Gör slut på honom.
-Nej, nej, nej! Gör inte det här!
:33:45
Håll käften! Prata inte.
Din jävla skithög.
:33:49
Varför gjorde du det?
Du lät mig tro att det var hon.
:33:52
-Varför sa du det?
-Snälla...
:33:54
-Varför sa du att det var hon?
-Döda krypet!
:33:57
-Varför?
-Nej, Monty. Nej!
:33:59
Varför? Varför?