:57:00
Dra åt helvete.
:57:03
Jag har aldrig hört dig svära förrut.
:57:05
Jag är så uppspelt!
:57:10
Alla ni Winchestertonfield folk,
kännerni igen den här lilla flickan?
:57:17
Jag ska ge er en ledtråd.
"Jag ramlade ner från Boo Radley's äpple träd...
:57:20
"...och min arm gör ont!"
:57:26
Kom igen, det är lilla Pammy Dawson!
:57:30
Hej.
:57:32
Är du släkt med Bill Dawson?
:57:34
Ja, han är min släkting.
:57:37
Jag tror jag kommer ihåg dig.
:57:40
Hade inte du en knöl på ryggen?
:57:43
-Ja, det var jag. En liten knöl.
-Jasså?
:57:47
Det var ingen liten knöl.
:57:49
Flickan jag pratar om, såg ut som om
hon hade en badboll på ryggen.
:57:53
Okej, det var en stor knöl och jag är
ganska känslig om att prata om den.
:57:57
Titta Martha, det är Quasimodo,
hon har växt upp.
:58:00
Vad kul! Jag trodde du dog.
:58:04
Hon blev faktiskt en skolsyster.
:58:07
-Är du en syster?
-Ja.
:58:08
Vad ska jag göra åt det här?
:58:17
-Ring Dr. Pepper.
-Vem?
:58:20
Kul att träffa er alla igen.
Vi måste nog gå nu.
:58:24
'Hej då.
:58:26
-Hej brevbäraren.
-God morgon.
:58:28
Hur är det?
:58:32
Oh, herregud. Där är det.
:58:34
Blåa fönsterluckor, röd dörr, en gunga.
Det är väl ditt hus, va?
:58:40
Där ser man.
:58:42
Kom igen.
:58:45
Hur mår ni? Vet ni vem hon är?
:58:49
Hon bodde i det här
huset när hon var liten.
:58:52
Det är sant.
:58:53
Du bor här, hon bodde här.
Ni är praktiskt taget kusiner.
:58:59
Så många minnen.