:23:02
Det gjorde så ont
att jag tappade fattningen.
:23:10
Jag minns att jag såg västerut.
Vi var i höjd med Rasacs topp.
:23:17
Då visste jag vilken höjd vi hade.
:23:20
Jag tänkte: "Jag får inte
ha brutit benet, då är jag död."
:23:45
Sen slaknade repet.
:23:48
Det betydde att Simon
var på väg mot mig.
:24:05
Jag kände inte skelettet sticka ut,
och jag blödde inte.
:24:10
Smärtan hade avtagit, så jag trodde
att jag hade oroat mig i onödan.
:24:15
Att jag bara hade slitit sönder
ett ligament.
:24:22
Jag försökte resa mig.
:24:27
Jag hörde benen gnissla mot varann.
Då förstod jag att det var brutet.
:24:42
Jag glömmer aldrig
hans ansiktsutryck.
:24:45
Chock, desperation och fasa. Många
känslor i ett enda ansiktsuttryck.
:24:53
"Mår du bra?", frågade han.
:24:56
Jag tänkte först svara ja,
men det var ju korkat.