:51:01
Men jag hade inte trott på Gud
på länge.
:51:04
Jag undrade ibland:
om det blir riktigt jävligt -
:51:08
- kommer jag då att läsa
några "Ave Maria" -
:51:12
- och böna om att bli räddad?
:51:15
Men tanken slog mig aldrig.
:51:19
Det betydde att jag verkligen
saknar gudstro.
:51:21
När man dör, så dör man.
Det finns inget liv efter detta.
:51:26
Ingenting.
:51:32
Kunde jag klättra upp därifrån?
:52:21
25 meters framskjutande is.
Omöjligt även med ett bra ben.
:52:28
Jag visste att båda var döda.
:52:31
Men jag kunde inte bara lämna lägret.
:52:35
Jag visste ju ingenting om dem
förutom deras förnamn.
:52:41
Jag kunde inte deras efternamn,
jag visste inget om dem.
:52:45
Jag fick en bisarr tanke:
Om de har fallit ner från berget -
:52:49
- borde de ha landat vid dess fot.
:52:52
Jag tänkte att jag kanske kunde
se dem från glaciärens kant.
:52:57
Jag begav mig ditåt, med målet
att ta mig så långt jag kunde.