:52:21
25 meters framskjutande is.
Omöjligt även med ett bra ben.
:52:28
Jag visste att båda var döda.
:52:31
Men jag kunde inte bara lämna lägret.
:52:35
Jag visste ju ingenting om dem
förutom deras förnamn.
:52:41
Jag kunde inte deras efternamn,
jag visste inget om dem.
:52:45
Jag fick en bisarr tanke:
Om de har fallit ner från berget -
:52:49
- borde de ha landat vid dess fot.
:52:52
Jag tänkte att jag kanske kunde
se dem från glaciärens kant.
:52:57
Jag begav mig ditåt, med målet
att ta mig så långt jag kunde.
:53:04
Jag började
ta mig ner för glaciären ensam.
:53:07
Jag var fortfarande säker på
att jag skulle dö själv.
:53:12
Att ta sig över en glaciär
på egen hand är väldigt farligt.
:53:16
Det finns sprickor i isen,
som täcks av snön.
:53:21
Lyckligtvis hittade jag våra spår
från vår vandring till berget.
:53:28
Det var först
när jag lämnade glaciären -
:53:31
- som jag insåg att jag skulle
klara det. Att jag skulle överleva.
:53:50
Jag kan inte beskriva
hur rädd jag var den natten.
:53:59
Jag tänkte att så skulle det fortsätta
i flera dar.