1:34:00
Sen hörde jag det igen,
mycket tydligare.
1:34:05
Det lät verkligen
som att någon skrek "Simon".
1:34:13
Jag fick panik. Det kunde ju
inte vara Joe, för han var död.
1:34:19
Och om han ändå är därute -
1:34:23
- kommer han att vara
en hemsk varelse.
1:34:26
Det kan inte vara en människa.
1:34:28
Ingen människa
hade kunnat ta sig ända till tältet.
1:34:38
Jag låg där, utan att veta
vad jag skulle ta mig till.
1:34:43
Sen vaknade Simon.
1:34:45
"Simon!" Det var utan tvekan
nån som ropade mitt namn.
1:34:49
Jag visste att det var Joe.
Jag förstod det direkt.
1:34:55
Jag såg mig om.
1:34:57
Jag såg något som svävade...
1:35:03
Simon satte fart direkt.
1:35:09
Plötsligt hörde jag röster.
1:35:12
Joe!
1:35:14
Är det du?
1:35:15
Jag höll igen, jag trodde inte
att det kunde vara en människa.
1:35:26
Simon!
1:35:36
Vi gick till strandkanten
där skriken kom ifrån.
1:35:40
Det var två-trehundra meter
från lägret, och där låg Joe.
1:35:48
- Simon...
- Herregud!
1:35:50
Jag kunde inte tro det
förrän jag faktiskt såg honom.
1:35:55
Det var svårt att tro, trots det.
1:35:57
Kvällen var så spöklik,
och han var i ett sånt tillstånd...