Dear Wendy
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:07:00
- Du fick dem.
- Ja, det fick jag.

:07:04
Nu får Freddie inte stryk mer
för att hans bror sitter i rullstol.

:07:09
Jag hörde
att de kostade 7000 dollar.

:07:12
Freddie... 700.
:07:14
Freddie överdrev alltid tiofalt,
men man vande sig.

:07:17
Och han fick ännu mer stryk
när hans bror började gå runt-

:07:21
- med de där märkliga skenorna.
:07:23
Hursomhelst. Jag måste köpa en
present till skitungen Sebastian.

:07:29
Vi ses, Dick!
:07:32
- Ska alla få veta att jag får stryk?
- Det vet de redan.

:07:36
Det vet de inte. Ingen vet.
:07:39
- Du går som med en krycka i röven.
- Käften!

:08:00
Vad vill du?
:08:03
Köpa nåt.
:08:05
Vad då?
:08:09
En present.
:08:13
- Vem ska ha den?
- En idiot.

:08:16
- En tjej eller kille?
- En kille.

:08:20
Hon hette Susan. Hon luktade,
precis som sin mammas skitaffär.

:08:25
Vi visste båda två att där inte
fanns nåt som var värt att ha.

:08:30
Susan hade inte fått bröst
som de andra tjejerna i skolan.

:08:34
- Leksakspistolen då?
- Den har legat där i hundra år.

:08:40
Än sen?
:08:43
Jag tycker att den är rätt fin.
:08:46
Får jag titta på den?
:08:49
Ja, det kan du väl få.
:08:57
Rätt åt Sebastian
att få en sån skitpresent.


föregående.
nästa.